ett manlighetspoäng till mig! - efter en heroisk insats

Då inkasserade jag precis ett manslighetspoäng. Bytte en lampa på bilen. Det var svettigt, det var mörkt, det var enerverande men framförallt!, det var kallt.

Dagen började med bilbrand, följt av ytterligare en bilbrand följt av hjärtstopp.
Sen var klockan 7.30 och jag kunde kliva av dygnspasset. Tog sovmorgon till 08.20 då tog tog mig i kragen och bet i det sura äpplet på en och samma gång.

Jag visste ju redan vad som väntade då klockan ringde första gången och jag kände mig inte riktigt redo och valde därför att skjuta upp problemet... Pulsen steg och jag hade svårt att sova. Då klockan ringde för 9.e gången klev jag upp och tog på mig civila kläder för att strax därpå bege mig ner mot tvättstugan och slänga in brandmanna-pikén i tvättmaskinen. Jag gick nu tomhänt bort för att möta den röda besten som väntade frustande och kallsvettig på parkeringen.

Jag närmade mig snett bakifrån för att sedan finta höger men valde att gå vänster. Som en blixt förde jag in nyckeln i låset och vred om. Dörren gick upp och jag kastade mig ner på sätet och drog en lättnadens suck: sätet var grått.

Jag stoppade in nyckeln i tändningen och vred om. Besten gav ifrån sig ett morrande ljud och plötsligt började hela fordonet att vibrera. Det kändes nästan som att han visste vad som komma skulle och jag var tvungen att trampa ner kopplingen för att få i backen. Backade upp bilen och började färden mot "dödens kurva" inne på parkeringen. Framför mig började nu den väldiga tvätthallsporten uppenbara sig, som en grotta utan utgång och utan väggmålningar. Jag avlägsnade mig försiktigt bort från besten och mot porten. Den var låst.

Fortsättning följer...


Bortsett från denna spännande och händelserika morgon så väntar jag nu på nedsläpp på Hovet! Leksand gästar huvudstaden i eftermiddag!


Ska bli grymt kul!

Chip and hej!

//Linus